Vad har bloggen betytt för min träning?

Veckans tema hos Bloggar om Hälsa handlar om vad bloggen har för betydelse för min träning. Det är ett skojigt ämne tycker jag som tidigare skrivit vad cyklingen har betytt för mig. Victoria och Ida har skrivit vad deras respektive bloggar betytt för dom och vi har alla liknande tankar kring detta ämne.

Jag har bloggat i ett par år, sen 2011 ungefär, och på senaste tiden har det tagit mer fart. Med fart menar jag mer fokuserat bloggande och både mer content och läsare. Den här bloggen har alltid handlat om träning och hälsa. Det blev så eftersom att det är ett av mina stora intressen. Men just nu har jag lite funderingar på att göra om innehållet lite, mer om det imorgon!

Bloggen och dess sociala medier har givit mig en hel hög nya bekantskaper och skojigheter. Utan mina sociala medier så vet jag en hel drös människor jag inte hade känt, roliga upptåg som jag kanske hade missat och jag hade kanske inte haft så fina partners som hjälper mig på vägen. Jag älskar hur kontaktskapande det kan vara att blogga! Genom bland annat Bloggar om Hälsa har jag också fått ”kollegor” att bolla frågor och inspiration med. För att blogga är ibland mycket mer än att bara skriva lite text och ta en bild.

Jag har alltid varit noga att inte göra saker för bloggen skull. Jag går inte ut och tränar bara för att det ska bli blogg av det. Inläggen kommer som en jordgubbe på tårtan efter en fin upplevelse. Däremot har jag blivit bättre på att se vad som kan bli bra content i förväg och fokusera mina inlägg kring vissa aktiviteter.
Jag skriver eller publicerar långt ifrån allt jag gör, det vill jag att du ska veta. Det kan se ut som att jag är så himla aktiv och alltid igång men det är ju bara en del av sanningen. Däremot hoppas jag att via min blogg inspirera till ett aktivt liv fyllt av det du gillar bäst. I mitt fall råkar det vara träning, outdoor och små äventyr.
anna janssonVarför bloggar du? Och vad har din blogg betytt för dig? 

Är du misslyckad om du missar ett träningspass?

Många vill träna mer och träna bättre. Men så kommer det lite vardag emellan och du kanske missar ett träningspass. Betyder det att du är misslyckad?

Förr, innan jag lärde mig att lyssna på min kropp, så körde jag bara på. Jag var stolt när jag fick till 45 träningspass på 50 dagar. Jag köttade utan eftertanke. Och om jag skulle missa en dag så kom det en gnagande känsla i mig. En känsla om att jag borde träna.
Jag började min sjukskrivning med samma känsla. En känsla om att jag borde träna. Alla andra sprang ju om mig i flås och styrka. Jag var dum och försökte träna trots att kroppen sa nej. För jag lyssnade inte ordentligt utan tänkte mer att jag borde.

Den här långa sjukskrivningen har varit en viktig läxa. Jag är så mycket bättre på att lyssna på kroppen idag. Och på att acceptera. Vill inte kroppen så tränar vi inte, har vi en dålig dag så gör vi något annat än det planerade. Numera är det dagsformen som bestämmer aktivitet, inte något träningsschema. För det är ju så vi borde se på träningen, med mer acceptans till kroppen helt enkelt.

Men istället ser jag flera i mitt flöde som ska  träna likt eliten och sen kanske får en förkylning och blir helt knäckta. Blir helt frustrerade över att ”formen försvinner” och tänker att de måste träna. Det gör mig ledsen. För istället för att acceptera kroppens signaler (och i detta fallet kanske sjukdom ) så blir det ”viktigare” att följa ett  träningsprogram slaviskt.
Så länge du inte elitsatsar mot OS eller liknande så är ju faktiskt träningen bara en hobby och livet i sig viktigare än ett förlorat träningspass.

Nej du är inte misslyckad för att du missar ett pass. Och det är inte heller så att formen försvinner för att du inte tränar på en vecka eller två. Och jag vet att det kliar i kroppen och att du vill ut men försök istället att acceptera situationen. Lite mer mind fulness istället för att rusa vidare. För du blir inte bättre av att börja träna för tidigt efter sjukdom och av att inte lyssna på kroppen. Att faktiskt acceptera dagsformen är nog det viktigaste jag bär med mig efter utmattningen.
rp_24077743393_7ff7678c5d_o.jpg

Det här är veckans tema hos Bloggar om hälsa. Den här veckan kan du också läsa en intervju med mig på vår hemsida. Passa också på att läsa vad min bloggkollega Camilla tycker om ämnet och om att träna ikapp.

Hur tänker du kring det här ämnet? Kan du ibland känna dig misslyckad om du missar ett planerat pass? 

Ofiltrerat

Veckans tema hos Bloggar om hälsa är Ofiltrerat, vad som egentligen gömmer sig bakom bloggen och instagramfilter. Jag tycket att det är viktigt att inse att alla sociala medier är filtrerade, det är en sanning med modifikation på något vi vill visa upp. Saker vi är stolta över eller saker vi tycker att vi har gjort bra. Barn, vackra utsikter och träningsbilder men kanske inte disken, tvättkorgen eller skräpmaten. Så ha alltid det med dig, det är bara en bild av någons liv du ser. Inte hela livet!

Personlig men inte privat

På min blogg har jag valt vad jag vill visa upp, självklart. Här handlar det om träning, rörelseglädje, cykling och kanske ibland lite mat. Här är jag personlig men inte privat. Jag pratar om egna erfarenheter, och lopp som slutar i tårar och nu senast om utmattningen. Jag kan prata känslor, åsikter och om livets berg- och dalabana. Och jag vet att det uppskattas, att allt inte är så himla guldglitrigt perfekt hela tiden. Men jag pratar inte så mycket familj och privatliv för jag tycker inte det hör hit. Så på något sätt har jag ju filtrerat mitt liv, det jag visar upp i mina sociala medier är inte hela mitt liv. Jag var ju varit inne på detta tidigare när jag fick kommentarer i stil med ”du ser ju så lycklig ut på bloggen”.

I min blogg försöker jag visa upp något som inte är supermänniskan Anna Jansson. Men jag tror tyvärr att det ser ut som att jag gör mycket mer. Farmor kommenterade alltid ”nu är det helg, då ska du väl inte träna?” som en pik på att hon tyckte att jag tränade jämt. Och det är klart, i en blogg som handlar om träning och hälsa så kan det ju se ut som att jag alltid tränar, alltid äter rätt saker och aldrig pillar mig i naveln samtidigt som jag äter chips. Men tro mig, det händer…

Den redigerade bilden

Och lika självklart som jag tror att allt som hamnar i sociala medier idag är en filtrerad del av sanningen så tror jag att nästan alla bilder idag är redigerade. Det kan vara via instagramsfilter eller via en app i telefonen men också här blir det lite filtrerat.

Jag redigerar nästan alla mina bilder. Det kan handla om att ljusa upp lite, att lägga på lite mer/mindre färg eller redigera lite kontraster. Oftast i lightroom, ibland via appen Afterlight och ibland direkt via instagrams reglage. Jag redigerar för att jag vill få fram detaljer, ljus eller helt enkelt poppa upp en bild lite. Däremot kan jag inte redigera bort finnar, valkar eller på något annat sätt retuchera bilden, både för att jag rent tekniskt inte kan och för att jag inte vill.
Men jag ska väl villigt erkänna att jag städar upp lite innan jag tar bilden, men det är ju dels för att det blir bättre rent estetiskt och för att jag tror att ni inte vill se min skitiga kaffekopp, räkningen eller ett äppelskrutt (true story framför mig just nu…).

Jag använder mig mer och mer av Snapchat, där går det inte att redigera eller lägga filter. Där blir det mer ögonblicksbilder, snabba foton och ibland någon tanke. Men inte ens där får ni ju se allt, även där väljer jag ju vad jag vill publicera.

Det är inte aldrig hela bilden

Jag tror att det är extremt viktigt att inse den här biten om att det inte är allt du ser. För visst kan även jag sitta med en dos avundsjuka och tänka ”jag vill också ha det så” eller ”jag vill också kunna det”. Men det gäller att backa bandet, att alltid tänka att vi inte vet hur lång tid det har tagit för personen att ta sig dit eller hur det ser ut bakom fotografen. Att den där bilden är bara ett snapshot av någons liv, absolut inte hela bilden med allt runt omkring.

Igår la jag ut en yogabild på instagram, jag tar de bilderna med fjärr eller timer och får därför en hel del bilder att välja på. Så här ser det ut på minneskortet. Ser du vilken jag publicerade?

yoga ofiltrerat

Min bloggkollega Ida är inne på samma tankar som jag, vilket flera verkar vara. Hur ser du på det här med ofiltrerat eller inte? 

Livet bakom bloggen

Ni är flera nya som har hittat hit, så roligt och väldigt välkomna. Idag tänker jag släppa lite träningsbloggfokus och låta er veta lite mer om personen bakom bloggen. Vem är jag egentligen?
rp_23808591929_80be0e02d8_c.jpg

1.VEM ÄR DU I TRE ORD?
Positiv äventyrsglad träningstok.

2. HUR GAMMAL ÄR DU?

29 år.

3. VAD JOBBAR DU MED? 
Jag är lärare och jobbar nu i förskoleklass. Min dagar går ut på att på ett lekfullt sätt stimulera till lärande med leken som verktyg. Men mest leker jag mig igenom dagarna och ser till att mina elever utvecklas genom lek och bokstäver.

4. VAR BOR DU?
2008 flyttade jag från Västervik till Jönköping. Jag flyttade faktiskt inte hit för att plugga med studierna blev ett resultat av flytten. Sen blev jag kvar.

5. VAD HAR DU GJORT IDAG?
Igår när jag skrev det här hade jag jobbat ett par timmar, hängt hos min samarbetsparter Öster cykel för en dos cykelsnack och ätit lunch+semla med Patrick som är hemma från Finland. Sen hämtade jag stort paket på posten, sov lite på soffan och lagade middag.cropped-cropped-cropped-jansson-cyklar-171.jpg

6. SOMMAR, HÖST, VINTER ELLER VÅR, VILKEN FÖREDRAR DU? VARFÖR?
Jag gillar just växlingarna mellan årstiderna. När löven börjar bli gröna och allt är sådär krispigt på våren. Det härliga i att bada i havet på sommaren. När luften blir sådär klar på hösten. Och allt det vackra med vintern. Det är en lyx att bo i ett land med så stora årstidsväxlingar! Om jag ogillar något så är det nog när det blir sånhär mellanläge som södra Sverige bjuder på nu, grått och regn.

7. ÄR DU BEROENDE AV NÅGONTING?
Kaffe är väl min absoluta last här i livet. Fast jag vill ju hävda att jag inte är sååå beroende… Annars är ju endorfiner ett stort behov, både för avkoppling och för att de får mig att må superbra. Och träningskläder, allt blir bättre i snygga träningskläder.

8. NÄMN TRE SAKER MAN KANSKE INTE VET OM DIG?

1.Jag har jobbat som produktionsassistenten på Let’s dance säsong 1. Det ingick bland annat i mina arbetsuppgifter att soppa golvet i reklampausen och att ringa och väcka Måns Zelmerlöv när han hade försovit sig.

2. Min farfar hade laxodling när jag var liten, så jag är uppvuxen på fisk. Ett fint sommarminnet var när vi lagt nät och på morgonen efter skulle rensa nätet. De flundror och piggvar som var för små fick vi barn ta i händerna och långsamt gå till bryggan för att släppa tillbaka i havet.

3. När jag var yngre hade jag komplex för mina små öron. Då hade jag alltid håret utsläppt för att mina öron inte skulle synas. Numera är jag lat och har alltid håret i hästsvans. Mina öron är fortfarande små.

9. VAR I VÄRLDEN SKULLE DU VILJA BEFINNA DIG JUST NU?
Just nu skulle jag hemsk gärna vilja åka på solsemester. Bali, Sri Lanka eller kanske med bästisen som åkte till Australien härromdagen. Men sol, strand och lite palm skulle göra gott för mitt sinne. Annars skulle jag vilja åka tillbaka till Chamonix eller till Åre sommartid. Vandra och cykla med bra utsikt känns som nästa äventyr jag vill göra. IMG_6345

10. VAD ÄR DU PÅ FÖR HUMÖR JUST NU?
Just nu är jag överlag lite ur balans med ett humör som går upp och ner. Men jag försöker ta dagen positivt och se till att göra saker som ger mig energi istället för att ta energi.

11. VILKET ÄR DITT FAVORITGODIS?
Jag är mer för chips är för godis men om jag ska välja en godis så är jag barnsligt förtjust i hallon-lakritsskallar från BUBS. De har räddat flera cykelturer bland annat den här runt Vättern.

12. ÄR DU MORGON ELLER KVÄLLSMÄNNISKA?
Jag har inga bekymmer med att komma upp och heller inga bekymmer med att vara uppe sent. Men jag sover gärna en sväng mitt på dagen 😉

13. HAR DU BLIVIT SYDD NÅGON GÅNG?
Ja, i pannan och i fingret när jag klämde det så hårt i dörren att nageln satt kvar i listen. Mina föräldrar jobbar inom sjukvården så vi har också tejpat en hel del knän och skärsås hemma i tvättstugan. Inget konstigt! Jag har också brutit näsan 2 gånger och har en fraktur på framtanden. Min mamma brukar undra om jag inte har några händer att ta emot mig med när jag faller…
hallby skidor-10

14. VAD ÄR DET ABSOLUT VÄRSTA DU VET?
Ormar!  Jag är så ormrädd att jag inte ens går över en åker på sommaren. Jag är fullt medveten om att de är lika rädda för mig och att chansen att bli biten inte är så stor men ändå… min kusin är lika ormrädd så det ligger kanske i släkten.

15. VAD HETER DU I ANDRA NAMN?
Maria, ett släktnamn på morfars sida. Anna Maria Jansson. Det är också därför det är finns ett m i annamjansson.

16. NÄMN 3 SAKER DU ÄR MINDRE BRA PÅ?
1. Städa… Är en typisk sån som slänger saker om kring mig och dessutom har dålig koll på var jag har lagt det. Överlag är städning det tråkigaste jag vet.

2. Svara i telefon. Gillar inte att prata i telefonen. Så ibland händer det att jag inte svarar alls. (ap-emoji som håller för ögonen)

3. Oväntade händelser. Det hör väl ihop med mitt kontrollbehov men gillar inte att inte veta vad som kommer att hända.

17. NÄMN TRE SAKER DU ÄR BRA PÅ?
1. Jag lagar grymt god lasagne! Överlag gillar jag att laga mat och har en konstig böjelse för att hacka grönsaker.

2. Jag har fantastiskt tålamod vilket är ett plus i mitt yrke. Däremot tål jag inte när till exempel cykelmeket inte går min väg eller när jag inte förstår tekniska saker.

3. Jag är himla bra på att montera saker, tänk Ikea eller garderobsinredning. Det har kanske att göra med mitt tålamod.

Det här mitt bidrag till veckans tema ”livet bakom bloggen” i nätverket Bloggar om hälsa som jag är stolt att få vara en del av. Läs mer om mina kollegor Anna och Emma, två av de fantastiska kvinnorna jag numera får äran att hänga med. 
bloggar om hälsa

Och så är jag självklart väldigt nyfiken, vem är du som läser? Kommentera gärna nedan eller kopiera listan på din egen blogg och länka hit så jag får veta vem du är.